Analys av effekter på fisk utifrån klimatförändringar i Hjälmaren – med fokus på gös och nors

Klimatförändringarna riskerar att få betydande negativa effekter på Hjälmarens ekosystem. Enligt SMHI väntas vattentemperaturerna öka och perioder med mycket lågt vattenstånd bli vanligare. Kombinationen av låg vattenvolym och höga temperaturer ökar risken för uppvärmt bottenvatten, vilket kan få allvarliga konsekvenser för fiskarter som är beroende av kallt vatten för att överleva.

Gösfisket i Hjälmaren är miljöcertifierat, och det finns förhoppningar om att Hjälmargös ska kunna få status som skyddad ursprungsbeteckning inom EU. För gösen är norsen en viktig bytesfisk, och deras bestånd varierar ofta i takt med varandra både tidsmässigt och geografiskt. Norsen är en liten, kortlivad kallvattenfisk (ishavsrelikt) som är känslig för höga temperaturer. Varma sensomrar, särskilt i augusti, kan leda till att hela årskullar slås ut när stora delar av Hjälmarens vattenmassa blir uppvärmd. På sikt finns därför en risk att norsen försvinner från Hjälmaren.

För att motverka detta är det viktigt att förbättra konnektiviteten i vattendrag som förbinder sjöar där nors förekommer. Det gör det möjligt för arten att nå sina lekområden i strömmande vatten och bidrar samtidigt till ökat genetiskt utbyte mellan populationer, vilket stärker deras motståndskraft. En förbättrad konnektivitet kan därmed, om den leder till starkare norsbestånd i Storhjälmaren, även gynna gösen och det lokala fisket. Genom att i regleringen av vattenståndet tillåta vissa variationer från den strikt reglerade nivån kan snabba och onaturliga sänkningar undvikas. Detta bedöms vara möjligt inom ramen för gällande vattendom och skulle kunna bidra till att vattenståndet i högre grad följer naturliga variationer i tillrinning och nederbörd.