Internbelastning av fosfor i svenska sjöar och kustområden – en kunskapsöversikt och förslag till åtgärder för vattenförvaltningen

Kunskapen om internbelastning av fosfor i svenska sjöar och kustområden är begränsad. Internbelastning innebär att fosfor som lagrats i bottensediment frigörs till vattnet och bidrar till fortsatt övergödning trots minskad extern belastning. Det är viktigt att skilja mellan bruttointernbelastning (naturligt fosforläckage från sediment) och nettointernbelastning (då läckaget överstiger sedimentationen). Bruttointernbelastning förekommer i nästan alla sjöar, medan nettointernbelastning är ovanligare men kan ha stor lokal betydelse, särskilt i områden med tätorter och jordbruksmark. Ökad bruttointernbelastning kan leda till minskad fosforretention, högre halter i vattenmassan och ökad risk för algblomningar. På uppdrag av Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har SLU sammanställt data från cirka 220 vattenförekomster (sjöar och kustområden) med misstänkt eller konstaterad internbelastning samt uppdaterat åtgärdsbiblioteket (VISS) med effekter och kostnader för åtgärder som kemisk fällning, muddring och reduktionsfiske.

Nationellt bedöms nettointernbelastning vara relativt ovanligt och ha minskat över tid, främst på grund av minskade utsläpp från exempelvis avloppsreningsverk. Däremot är kunskapen om omfattningen av bruttointernbelastning fortfarande begränsad. För att förbättra kunskapsläget rekommenderas:

– att samla in och sammanställa mer data samt skapa en databas över eutrofa sjöar och kustområden,
– att genomföra fördjupade studier i vatten med historiskt hög internbelastning (inklusive vattenkemi, sedimentkemi och hydrologi),
– att utveckla och anpassa befintliga övervakningsprogram så att fler näringsrika sjöar och kustområden inkluderas,
– att analysera sedimentens fosforformer samt utveckla empiriska modeller för att bedöma risk för internbelastning.

Vidare föreslås ett tydligt övervakningsprotokoll för kommuner och myndigheter, där provtagning av både vatten och sediment sker systematiskt före och efter åtgärder. Detta är nödvändigt för att kunna bedöma internbelastningens betydelse samt effekter och kostnadseffektivitet av olika åtgärder.