Fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnande vattendrag 2023 – en kartläggning av vandringhinder och lekområden för fisk
Hjälmaren och Mälaren är stora sjöar med artrika fisksamhällen, men flera arter har minskat kraftigt över tid. I Mälaren har bland annat siklöja, asp, sik, vimma, hornsimpa, färna och faren minskat, och vissa arter har försvunnit helt. I både Mälaren och Hjälmaren har mal, öring och flodkräfta försvunnit, och i Hjälmaren även flodnejonöga och id.
Orsakerna är sannolikt flera och samverkande: övergödning, minskat siktdjup, överfiske samt fysiska förändringar som sjösänkningar, dammar och rensningar av vattendrag. Hjälmaren har exempelvis minskat sin yta med cirka 55 % sedan 1850. Många fiskarter är dessutom beroende av vattendrag för sin reproduktion, och vandringshinder påverkar därför både bestånd i vattendrag och i sjöarna negativt. Av fiskarterna i de fyra stora sjöarna leker cirka 15 % enbart i vattendrag och hela 60 % i både sjö och vattendrag.
Asp (Aspius aspius) är en av de arter som påverkats. Den är en stor karpfisk som främst finns i Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Aspen leker i strömmande vatten på våren, ofta i april–maj, på grus- eller stenbottnar. Efter leken återvänder de vuxna fiskarna till sjöarna. Artens tidiga livsstadier och uppväxtmiljöer är dock dåligt kända.
Under de senaste 50 åren har aspens bestånd minskat kraftigt, både i Sverige och i Europa. De främsta hoten är vandringshinder, regleringar, föroreningar och förlust av lekområden, men även ett historiskt intensivt fiske har bidragit. Idag fångas asp främst som bifångst, men den är också en uppskattad sportfisk.
Aspen är rödlistad och upptagen i EU:s habitatdirektiv, vilket innebär att dess livsmiljöer ska bevaras och att arten ska finnas i livskraftiga bestånd. Ett åtgärdsprogram är under framtagande.
Den viktigaste åtgärden för att stärka arten är att förbättra vandringsmöjligheterna. Att ta bort vandringshinder är oftast mest effektivt, men där det inte är möjligt kan olika typer av fiskvägar anläggas, till exempel omlöp eller tekniska lösningar. Vid sådana åtgärder måste hänsyn tas till både upp- och nedströmsvandring.
Projektets syfte har varit att kartlägga vandringshinder i relation till lekområden och ta fram en prioriteringsplan för vilka åtgärder som ger störst effekt i förhållande till kostnad. Resultaten ska fungera som underlag för framtida åtgärder och finansiering.