2010:1 Inventering av vedlevande skalbaggar – i lindmiljöer på öar i Hjälmaren
Förekomsten av rödlistade och tidigare rödlistade arter i lindmiljöer kring Hjälmaren har inventerats på Lindön och Björkön. Resultaten visar att antalet arter är relativt lågt jämfört med många lindlokaler i Västmanland, Södermanland och Uppland. Till skillnad från dessa områden saknas även arter som ingår i åtgärdsprogrammet för vedlevande skalbaggar knutna till skogslind.
Flera av de rödlistade arter som påträffats är inte strikt knutna till gamla träd, utan kan förekomma i död ved som brutits ned av rätt svampar. Samtidigt noterades tydliga tecken på höga naturvärden kopplade till gamla hålträd, bland annat genom förekomst av trubbtandad lövknäppare (Athous mutilatus, VU). Även kortvingen Hapalarea pygmaea (NT) och gulbent kamklobagge (Allecula morio, NT) indikerar något högre naturvärden än övriga arter i samma kategori.
Ytterligare inventeringar genomfördes samma år vid Myrö herrgård och Söröns naturreservat, där något fler rödlistade arter påträffades än på Lindön och Björkön, men fortfarande betydligt färre än i områden kring inre Mälaren.
Flera arter från åtgärdsprogrammet, som normalt är relativt lätta att påträffa i liknande miljöer, saknades helt vid Hjälmaren. Detta tyder på att dessa arter sannolikt inte förekommer i området. En förklaring kan vara att lindbestånden runt Hjälmaren är mer fragmenterade och isolerade jämfört med Mälarregionen, vilket försvårar spridning och etablering.
Det historiska landskapet har sannolikt haft stor betydelse för artförekomsten. Även om lindarna på Lindön och Björkön har god potential idag, har det sannolikt saknats tillräckligt många närliggande lindmiljöer för att arterna ska kunna spridas dit över tid. Detta understryker vikten av att se bevarande av gamla träd och deras arter i ett landskapsperspektiv.
Trots att många lindspecifika arter saknas påträffades vissa arter som indikerar relativt höga naturvärden i hålträd generellt, exempelvis Cryptophagus fuscicornis (VU), funnen vid Myrö, och i viss mån även Athous mutilatus (VU), vilka ofta förekommer i andra lövträd än ek.