Alger som fastnar på fisknät i Vänern, Mälaren och Hjälmaren

Algpåväxt på fisknät har länge varit ett problem för yrkesfiskare i Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Under höst, vinter och vår täcks näten ofta av en tjock beläggning av brun- eller grönfärgade kiselalger. Problemet är inte nytt; de första dokumenterade observationerna i Sverige gjordes redan 1887 i Ringsjön.
Intervjuer med fiskare visar att problemen inte upplevs ha förvärrats i någon större utsträckning. I Hjälmaren och Mälaren anser de flesta att situationen är oförändrad, medan en något större andel fiskare i Vänern upplever ökade problem.

Studier av sediment i Vänern visar att kiselalgssläktet Aulacoseira, som ofta orsakar beläggningar på fisknät, är vanligt i dagens plankton. Detta tyder på att dessa alger kan vara mer utbredda nu än under de senaste 80 åren.

Samtidigt uppger fiskare från alla tre sjöarna att andra organismer, som trådformiga alger, vattenpest och mossdjur, i vissa fall utgör större problem än kiselalger. Vattenverk runt framför allt Vänern rapporterar däremot att algpåväxt inte längre är något betydande problem i deras verksamhet.

Försök att koppla förekomsten av algbeläggningar till klimat eller hydrologiska faktorer har misslyckats, främst på grund av bristande data. Tidigare studier har exempelvis inte kunnat visa något tydligt samband mellan kiselalgers biomassa och variationer i isperiodens längd.