Aqua reports 2025:3 Reduktionsfiske – en tänkbar åtgärd för att förbättra vattenkvaliteten i Hjälmaren?

Hjälmaren har länge haft problem med övergödning och bristande vattenkvalitet, och enligt vattendirektivet uppnås i dag inte kraven för god ekologisk och kemisk status. En metod som har föreslagits för att förbättra situationen är storskaligt reduktionsfiske, vilket innebär att man selektivt tar bort stora mängder av vissa fiskarter, framför allt karpfiskar som mört, braxen och björkna. Metoden har i andra fall visat positiva effekter på vattenkvaliteten, exempelvis genom förbättrat siktdjup och minskade halter av klorofyll a, särskilt i små, grunda och kraftigt övergödda sjöar.
Reduktionsfiske påverkar sjöns ekosystem på flera sätt. När mängden fisk som äter djurplankton minskar, ökar djurplanktonens mängd. Dessa betar växtplankton, vilket leder till klarare vatten. Samtidigt förs fosfor bort från systemet när fisk tas upp ur sjön. Vissa karpfiskar, särskilt braxen, bidrar dessutom till att försämra vattenkvaliteten genom att böka i botten, vilket rör upp sediment och frigör fosfor till vattnet. En minskning av dessa arter kan därför minska denna så kallade resuspension.

Denna rapport syftar till att bedöma risker och förutsättningar för ett eventuellt reduktionsfiske i Hjälmaren. Undersökningar visar att den totala fiskbiomassan varierar mellan olika miljötyper och djup, men att mer än hälften utgörs av karpfisk, dominerad av braxen. Samtidigt verkar det nuvarande fisketrycket på dessa bestånd vara lågt.

Ett reduktionsfiske i Hjälmaren skulle sannolikt behöva vara mycket omfattande för att ge effekt. Ett sådant fiske skulle kräva uppbyggnad av både organisation och infrastruktur för att genomföra fisket och ta hand om fångsterna. Flera faktorer talar dock emot att metoden skulle bli framgångsrik. Effekten av reduktionsfiske minskar generellt med ökande sjöstorlek, och även om Hjälmaren är relativt grund är andelen riktigt grunda områden låg jämfört med sjöar där metoden fungerat väl.

Ytterligare faktorer som försämrar förutsättningarna är lång retentionstid, hög internbelastning av fosfor, relativt låg ursprunglig näringshalt, förekomst av stora djurplankton samt pungräkor som kan ta över rollen som konsumenter av mindre djurplankton. Dessutom förekommer periodvis kraftig grumling orsakad av vind och vågor som rör upp bottensediment.

Sammantaget bedöms det saknas tydliga belägg för att reduktionsfiske skulle ge önskad effekt i Hjälmaren. Om det ändå genomförs krävs mycket stora insatser, vilket innebär höga kostnader och en betydande risk att resultaten uteblir eller att oväntade och i värsta fall negativa effekter uppstår för både fiskbestånd och ekosystem. Det finns också målkonflikter, exempelvis mellan behovet av förbättrad vattenkvalitet och betydelsen av fisket samt samhällets intresse av ökad självförsörjning av livsmedel från sjöar.

Ett alternativ till storskaligt reduktionsfiske är att istället stimulera ett ökat uttag av karpfisk inom det befintliga fisket. Särskilt braxen har på senare tid fått ökad uppmärksamhet som matfisk, vilket har lett till en växande efterfrågan. En sådan strategi kan vara mindre riskfylld, billigare och mer långsiktigt hållbar som metod för att minska övergödningen i Hjälmaren.