Composition and abundance of oligochaetes in large Scandinavian lakes in a morpho-edaphic index framework—in the 1970s and 50+ years later

Bottenlevande fåborstmaskar (oligochaeter) och fjädermygglarver (chironomider) kan ge ett mer robust mått på sjöars vattenkvalitet än enbart kemiska data. Oligochaetfaunan i de stora sjöarna i södra Skandinavien har studerats under många år och artens sammansättningar samt de ekologiska preferenserna hos enskilda arter är därför kända.

Precisionen kan förbättras ytterligare om sambandet mellan oligochaeter och kemiska data analyseras inom ramen för ett morfo edafiskt index. Under 1970 talet testades därför andelen olika arter och den totala tätheten av oligochaeter i prover från flera stora sjöar eller utvalda bassänger i södra Sverige och Norge mot detta index.

De trofiska förändringarna i den tidigare oligotrofa Vättern, med först en eutrofiering och senare en återgång mot mer näringsfattiga förhållanden (oligotrofiering), illustrerades grafiskt och analyserades i studien. Liknande utveckling kunde även observeras i Vänern (Värmlandssjöns bassäng) och i de mer eutrofa sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Samtliga dessa sjöar, som blev övergödda under 1950 och 1960 talen, genomgår idag en oligotrofiering. Detta kan i huvudsak förklaras av förbättrad rening av avloppsvatten sedan 1960 talet.

Denna utveckling ger nya möjligheter att studera hur artsammansättningen förändras i samband med förändrad näringsstatus. I en tid då många miljöåtgärder inte når önskad effekt framstår denna utveckling som ett tydligt exempel på en lyckad miljöförbättring