Eskilstunaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2015

SLU:s institution för vatten och miljö genomförde 2015 recipientkontroll i Eskilstunaåns avrinningsområde på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund. Provtagning av vattenkemi och biologi utfördes vid 29 vattendragsstationer och 13 sjöar. Året 2015 var ett av de varmaste i Sverige, med varierande nederbörd och generellt låg eller normal vattenföring.

Näringshalterna var högst i Hjälmaren och Öljaren, vilket hänger ihop med större andel jordbruksmark. Fosforhalterna var särskilt höga i Öljaren och Hemfjärden, medan kvävehalterna var högst i Hemfjärden. Någon tydlig långsiktig trend i näringsbelastningen till Mälaren kunde inte fastställas, men variationerna mellan år är stora och beror till stor del på vattenföringen.

Klorofyllhalter och siktdjup varierade mellan sjöarna. Västliga sjöar hade lägre klorofyllhalter och bättre siktdjup, medan Hjälmaren och Öljaren hade högre halter och sämre siktdjup, även om klorofyllhalten i Hjälmaren minskade jämfört med de två föregående åren. Växtplankton visade att alla delar av Hjälmaren är påverkade av fosforbelastning. Den ekologiska statusen var fortsatt otillfredsställande men svagt förbättrad i Hemfjärden och Mellanfjärden, oförändrat otillfredsställande i Östra Hjälmaren och måttlig men förbättrad i Storhjälmaren. Bottenfaunan i vattendragen hade generellt låg artrikedom, men surhetsförhållandena var nära neutrala och statusen bedömdes oftast som god till hög, även om vissa stationer visade försämringar.

Sammanfattningsvis hade vattendragen i västra delen av avrinningsområdet god eller hög status, medan de i södra delar och nedre Svartån oftast hade måttlig status. Vattendrag öster om Hjälmaren uppvisade god status. Sjöarna visade varierande resultat: Storhjälmaren, Toften och Näshultasjön hade måttlig status, flera Hjälmarfjärdar hade otillfredsställande status och Öljaren klassades som dålig, medan övriga sjöar uppvisade god eller hög status. Skillnader mellan år påverkas delvis av att biologiska undersökningar inte genomförs varje år, och hydromorfologiska faktorer ingår inte i denna bedömning.