Fåglar på fågelskär i de stora sjöarna: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Insjöfåglar

Denna rapport utvärderar det gemensamma delprogrammet (GDP) Insjöfåglar, som omfattar inventeringar av häckande sjöfåglar på fågelskär i Sveriges fyra största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Inventeringarna har genomförts av länsstyrelserna runt sjöarna i samarbete med respektive vattenvårdsförbund. Fokus i rapporten ligger på att analysera populationstrender för utvalda arter i varje enskild sjö samt sammantaget.

Inventeringarna har pågått under olika lång tid i de olika sjöarna. Vänern har den längsta tidsserien, med heltäckande inventeringar sedan 1994 (25 år), följt av Vättern (från 2002), Mälaren (från 2005) och Hjälmaren (från 2015). Detta möjliggör trendanalyser över 25 år för Vänern, 17 år för Vättern och 14 år för Mälaren, medan underlaget för Hjälmaren ännu är för kort för att beräkna säkra trender. Genom avancerade statistiska metoder kan dock gemensamma trender för de stora sjöarna analyseras över hela perioden.

Totalt presenteras trender för 29 arter. På lång sikt (1994–2018) visar resultaten en generellt positiv utveckling i de stora sjöarna, där 18 arter ökar signifikant, fem minskar och sex inte uppvisar någon säkerställd förändring. Utvecklingen varierar dock mellan enskilda sjöar, där Vänern och Vättern generellt visar mer positiva trender än Mälaren. I det kortare tidsperspektivet, där data finns från de tre största sjöarna, är mönstret mindre positivt: nio arter ökar, 15 minskar och fem visar ingen tydlig förändring.

Rapporten presenterar även förslag på miljömålsindikatorer baserade på samlade populationstrender, med särskilt fokus på arter som hämtar huvuddelen av sin föda i sjöarna, eftersom dessa bäst speglar vattenmiljöns tillstånd. Indikatorerna bekräftar att utvecklingen varit mest gynnsam i Vänern, medan skillnaderna mellan sjöarna är mindre i det kortare perspektivet.

En första jämförelse mellan fågeldata och resultat från provfisken visar i vissa fall förväntade samband, där fler fiskätande fåglar förekommer i områden med högre fiskförekomst. Rapporten rekommenderar dock mer avancerade analyser för att bättre förstå kopplingarna mellan fågelfauna, fiskbestånd och andra miljöfaktorer.

Sammanfattningsvis bedöms själva upplägget och fältarbetet inom programmet fungera väl och bör fortsätta i stort sett oförändrat. Däremot finns brister i datahanteringen, och rapporten föreslår därför en ökad samordning mellan sjöarna, i samarbete med en gemensam datavärd.