Global Priority Perfluoroalkyl Substances in Surface Waters:Establishing Baseline Levels on Regional Basis.

Perfluoroktansulfonsyra (PFOS) reglerades inom Stockholmskonventionen 2009, och perfluoroktansyra (PFOA) tillfördes listan 2019. Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) är under granskning och kan komma att inkluderas. Det finns fortfarande vissa tillåtna användningar av dessa tre ämnen, men det förväntas att produktion och användning kommer att minska till följd av den internationella regleringen. Därmed väntas även halterna av PFOS, PFOA och PFHxS i miljön minska.

Utan referensvärden är det dock svårt att avgöra om halterna faktiskt minskar. Därför fastställdes basnivåer för PFOS, PFOA och PFHxS i ytvattnen baserat på prover från Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Stillahavsöarna. Basnivåerna beräknades som medianhalter (ng/L) med variationsintervall (interkvartilspann), baserat på statistiska tester.

I utvalda prover, inklusive sex från Sverige, analyserades hur stor andel dessa tre PFAS stod för av totalt uppmätta PFAS. De tre ämnena utgjorde 10–48 % av totalhalten.

För att undersöka om fler PFAS än de analyserade bidrar till föroreningar mättes även extraherbart organofluor (EOF). Resultaten visade att endast 3–5 % av EOF kunde förklaras av de identifierade PFAS-föreningarna, medan hela 95–97 % av fluorinnehållet var okänt. Detta tyder på att många andra organiska fluorämnen förekommer i miljön. Dessutom påträffades nya PFAS (s.k. “novel PFASs”) som ersätter PFOS och PFOA i vissa tillämpningar, bland annat:

Perfluoroetylcyklohexansulfonat (PFECHS), påvisat i fyra prover (0,03–0,14 ng/L)
Perfluoro‑2‑propoxipropansyra (HFPO‑DA), påvisat i tre prover (0,03–0,06 ng/L)

Studien visar därmed både behovet av referensnivåer och att en stor del av PFAS‑föroreningen fortfarande består av okända ämnen.