Mikroplaster i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren 2017

Mikroplaster (MP) definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm. Denna rapport redovisar resultat från provtagningar genomförda i maj/juni 2017, samt jämförande data från en undersökning i Vättern 2015 utförd av Örebro universitet.

Provtagningen genomfördes med en pump som separerade partiklar i två storleksfraktioner: >300 μm och 50–300 μm. Prover togs både från ytan och på djupet. Analysen baserades främst på visuell bedömning av form, färg och textur med ljusmikroskop, medan ett slumpmässigt urval av partiklar större än 300 μm analyserades med infraröd spektroskopi (FTIR). Fibrer har inte inkluderats i redovisade halter, eftersom mängden organiskt material på filtren påverkar hur många fibrer som fastnar och därmed gör resultaten osäkra.

I fraktionen >300 μm var variationen i mikroplasthalter relativt liten. Undantag noterades vid prover från tillflöden nära större städer, exempelvis Svartåns utlopp i Örebro och Munksjön i Jönköping. Detta är i linje med tidigare studier som visar att urbana områden ofta är betydande källor till mikroplastutsläpp.

De tidigare preliminära resultaten från Vättern 2015 har reviderats och är lägre i denna rapport. För fraktionen 50–300 μm sattes en rapporteringsgräns på 3 MP, baserat på bakgrundskontaminering i blankproverna. Endast 15 prover, samtliga från ytvatten, överskred denna nivå. Generellt var halterna i den mindre storleksfraktionen högre än i den större, med undantag för Svartån. De högsta halterna uppmättes i Munksjöns utlopp, Huskvarnaån och vid Munksjöns inlopp.

Sammanfattningsvis visar studien att mikroplaster av olika typer förekommer i de undersökta sjöarna, både i ytvattnet och på djupet. De uppmätta koncentrationerna är dock för låga för att möjliggöra statistiska jämförelser mellan sjöarna. Även om mikroplaster kan innebära risker för miljön saknas för närvarande tydliga samband mellan koncentration och effekt vid de halter som uppmätts i denna studie.