Projektrapport för utveckling av övergödningsplan och samordning av åtgärdsarbete i Eskilstunaåns avrinningsområde

Eskilstunaåns avrinningsområde omfattar cirka 3 862 km² och sträcker sig över Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. Totalt berörs tio kommuner runt Hjälmaren: Örebro, Vingåker, Katrineholm, Hallsberg, Kumla, Degerfors, Arboga, Laxå, Lekeberg och Eskilstuna. Området domineras av jord- och skogsbruk.

Enligt Vattenmyndigheterna har Hjälmaren dålig ekologisk och kemisk status, framför allt på grund av övergödning. Belastningen kommer både från punktkällor, som avloppsreningsverk och industrier, och från diffusa källor som urban markanvändning. Jordbruket bedöms vara den största källan till näringsläckage och är därför ett prioritetsområde för åtgärder.

Ett ytterligare problem är den interna fosforbelastningen från bottensediment, särskilt i Storhjälmaren och Östra Hjälmaren. Åtgärder mot detta är kostsamma och kräver särskilda projekt på regional eller nationell nivå. I denna studie har fokus istället legat på externa belastningar.

Mätningar visar att tillflödena till Hjälmaren har stor betydelse för övergödningen, och att många vattendrag och mindre sjöar i avrinningsområdet behöver åtgärdas för att nå god status. Flera vattendrag påverkas även av miljögifter från industrin. Samtidigt varierar problemen mellan kommunerna – i vissa områden är exempelvis bristande konnektivitet eller invasiva arter större utmaningar än övergödning.

Projektet utgår från en ambition hos Hjälmarens vattenvårdsförbund att arbeta mer riktat med åtgärder uppströms Hjälmaren. En viktig del är att stärka samarbetet mellan kommunerna för att samordna insatser mot olika påverkanskällor. Lika viktigt är att involvera lokala aktörer i arbetet och ge dem möjlighet att påverka besluten.

Större kommuner, som ofta har mer resurser och erfarenhet av vattenfrågor, kan också fungera som stöd för mindre kommuner. På så sätt skapas bättre förutsättningar för ett samordnat och effektivt åtgärdsarbete i hela avrinningsområdet.